Vad är hönan och vad är ägget?

Nu har vi varit igång snart en vecka med studiebesök och samtal. Vi har hunnit med allt ifrån Studenthälsan och Vårdförbundet till anhörigperspektivet. Resan fortsätter och jag kommer snart att börja att berätta om besöken här på bloggen. Innan dess ska vi ta och fortsätta på det förra inlägget. Vad säger egentligen forskningen om orsakerna bakom ökningen av den psykiska ohälsan hos unga?

Vetenskapens värld (SVT) gjorde i slutet av april ett program på just det temat. Ingången var en studie gjord i USA om kopplingen mellan psykisk ohälsa och sociala medier. De forskare som var med hade en i stort sett gemensam uppfattning – det finns ett samband mellan sociala media och psykisk ohälsa – men drog olika slutsatser om vilket sambandet är. Den ena gruppen forskare menar att sociala media bidrar till en ökad stress och påfrestning hos unga, den andra gruppen menar att det kan vara så att de som har psykisk ohälsa i större utsträckning söker sig till sociala media för att hitta hjälp (och en del får också det), alltså ett omvänt samband. Slutsatsen är således att sociala media både kan vara en katalysator för psykisk ohälsa, och en hjälp.

Flera studier har också tittat på sömnens betydelse, bland annat ”Unga in i Norden – psykisk hälsa, arbete, utbildning” från Nordisk Välfärdscenter. Det är dock inte så lätt att se om den psykiska ohälsan leder till sömnbesvär, eller om sömnbesvären leder till psykisk ohälsa.

Men vad finns det då mer för faktorer? I slutet av april i år släppte Folkhälsomyndigheten rapporten ”Därför ökar psykisk ohälsa bland unga” . Författarna har undersökt ett antal olika samhällsfenomen men konstaterar att deras bedömning är att ökningen i första hand kan kopplas till förändringar inom skolan och arbetsmarknaden. Så här skriver de:

”Folkhälsomyndighetens sammanställning av den vetenskapliga litteraturen indikerar ett samband mellan låga skolprestationer och ökad risk för psykisk ohälsa i form av internaliserande problem bland unga. Vidare visar våra analyser av Skolbarns hälsovanor att det finns ett samband mellan att vara stressad av skolarbetet och att ha psykosomatiska symtom. Under perioden 1995–2012 försämrades skolprestationerna bland högstadieelever. De sjunkande skolprestationerna och den utbredda skolstressen kan ses som indikatorer på̊ att skolan som helhet fungerar sämre. Sammanfattningsvis har brister i skolans funktion troligen bidragit till ökningen av psykosomatiska symtom bland barn och unga.

De högre kompetenskraven och ungas mer osäkra villkor på̊ arbetsmarknaden kan också̊ ha påverkat de yngre, genom större press på̊ goda skolresultat och medvetenhet om ökad konkurrens om utbildningsplatser och arbete. ”

Under de senaste åren har Karolinska institutet, Stockholms universitet och Uppsala universitet i en gemensam studie, Kupolstudien, även tittat på hur skolmiljön påverkar den psykiska hälsan. Kupolstudien har genom en bred enkätstudie följt utvecklingen under flera år, och har precis börjat publicera sina resultat. Forskningsgruppen ser att det finns en koppling mellan skolans kultur, skolkning och mobbing – båda de senare har ett konstaterat samband med psykisk ohälsa. De konstaterar dock att det faktum att ett barn har höga förväntningar på sin skolprestation i sig inte har något märkbart samband med psykisk ohälsa – de barn som hade höga förväntningar i starten av åk 7 hade till och med en något lägre risk för psykisk ohälsa.

Vad tar vi då med oss i den fortsatta Regionresan? Jo, följande frågor:

  • Hur säkerställer vi att ungdomar kan hantera sociala medier och såväl de risker och möjligheter som de innebär?
  • Hur får vi våra ungdomar att sova bättre?
  • Hur skapar vi en positiv skolkultur, där höga förväntningar kombineras med rätt stöd för den som inte lyckas leva upp till dessa?
  • Hur kan vi ge ungdomar den trygghet som krävs kring det kommande arbetslivet?