Var tionde ung!

Tre elever per gymnasieklass med psykisk ohälsa? Ja, så ser det ut. För unga kvinnor ser läget ännu dystrare ut, 15 % av unga kvinnor mellan 18-24 har sökt vård hos sluten- eller öppenpsykiatrin, eller fått läkemedel utskrivet. Bland unga män och pojkar syns den kraftigaste ökningen hos yngre pojkar, och det finns en tendens att det kan bero på samband med neuropsykiatriska diagnoser. Vi tar en titt på aktuell statistik från Socialstyrelsen!

De senaste veckorna har jag och (i begränsad mån) Astrid ägnat åt boka in intervjuer och studiebesök med de vi vill träffa under vår resa. Inför det har vi också tagit del av de kunskapsöversikter och forskning som redan finns inom ramen för våra tre teman. Inför att vi tar oss an besök och studiebesök på respektive område här på bloggen, tänkte jag på vart och ett av temana försöka ge dig som läsare en liten snabb överblick av detta.

Det finns förstås en hel del skrivit om psykisk ohälsa, och för att begränsa oss lite så har jag i första hand tittat på det som är utgivet av statliga myndigheter, universitet och forskningsråd. Om det är enskilda artiklar eller avhandlingar som är särskilt intressanta så får de egna inlägg – och jag ska försöka vara tydlig med det så att det går att värdera även för dig som läsare hur starka slutsatser det går att dra. Till forskningsartiklar, rapporter osv. kommer jag alltid att ange källor, så du som läsare kan läsa vidare – fördjupa dig.

Psykisk ohälsa bland unga

Det första temat som jag och Astrid ägnar oss åt blir psykisk ohälsa bland barn och unga. När jag påbörjade den här resan var min bild att den psykiska ohälsan bland barn och unga, särskilt yngre vuxna, var ett allt större problem. Jag hade också fått uppfattningen via medierapportering och andra kanaler att ökningen bland tjejer var störst. Den första uppgiften var därför att ta reda på om det stämmer.

I december 2017 släppte Socialstyrelsen en rapport om utveckling av den psykiska ohälsa hos unga mellan fram till och med 2016. Socialstyrelsen har genom att titta på hur många barn och ungdomar som har vårdats för psykisk ohälsa inom slutenvård, specialiserad öppenvård eller fått ett läkemedel för en sådan åkomma utskriven kunnat göra en statistisk bedömning om hur den psykiska ohälsan utvecklar sig över tid. Som psykisk ohälsa definieras i rapporten bekräftade sjukdomstillstånd och syndrom där depression och ångest är det absolut mest förekommande.

IMG_0001

Socialstyrelsens sammanställning visar att de senaste tio åren har den psykiska ohälsan, så som den definieras i rapporten, ökat kraftigt. 2016 är siffran ca 10 % totalt, det vill säga tre barn i en gymnasieklass med 30 elever. Bland unga kvinnor (18-24) är siffran högst, där är den ca 15%. I alla åldrar i båda könen ökar förekomsten. När det gäller pojkar/unga män ser vi dock att glappet mellan äldre och yngre nu stängts och allt fler yngre pojkar söker hjälp på grund av psykisk ohälsa.

Socialstyrelsen drar i sin rapport ytterligare några viktiga slutsatser. Det ena handlar om sambandet mellan psykisk ohälsa och neuropsykiatriska diagnoser.

IMG_0002

Antalet barn och unga som har både psykisk ohälsa och en neuropsykiatrisk diagnos ökar kraftig, kraftigare än sett till samma grupper utan diagnos. Det beror i viss grad, menar Socialstyrelsen, på att sjukvården har mer kunskap och medvetenhet om neuropsykiatriska diagnoser än tidigare, men de menar att det också finns andra faktorer som talar för att ökningen faktiskt är en ökning av framförallt ångest och depression. Den stora ökningen hos yngre pojkar sammanfaller i stor grad med den ökning vi ser i populationen i sin helhet.

Socialstyrelsens rapport beskriver också lite mer, med hjälp av statistik från dödsorsaksregister och utbildningsregister, vad effekterna av tidig psykisk ohälsa kan bli – i form av ökad suicidrisk och en ökad sannolikhet att inte fullfölja utbildning.

Socialstyrelsens rapport är inte fullständig, i och med att den enbart ser till sjukvårdskontakter. Vi ska titta på vidare på vad forskningen säger om mörkertal och orsaker – men det här får räcka för nu.

Rapporten i sin helhet hittar du på Socialstyrelsens hemsida: Utvecklingen av psykisk ohälsa bland barn och unga vuxna – till och med 2016.